Ångest efter en tenta
I fredags skrev jag en tenta i finansiering. Det gick verkligen otroligt dåligt och nu går jag bara och väntar på att få höra mitt resultat. Det kommer nog bli ett U men det finns ju i och för sig fortfarande chans för ett G. Hoppas att lärarna är snälla vid rättningen, men det hjälps ju inte om man tänker som en kratta när man väl sitter där inne i tentasalen.
Jag kunde glömma mina sorger, över tentan, i helgen tack vare att Camilla hälsade på här uppe i Umeå. I fredags gick hon, jag och en tjej som heter Ulrika till Costas och åt middag. Costas är en grekisk restaurang här i stan. Ett riktigt mysigt ställe med okej mat. Det var intressant att få testa på lite grekisk mat. Mina tidigare erfarenhet av detta är minst sagt begränsad, tsatsiki och grekis sallad. Vitlöksbröd kan man väl inte hävda är typiskt grekiskt? Jag älskar i och för sig oliver och det hör väl till samma land. Men att bara smaska i sig oliver räknas inte som grekisk mat.
Lördagen var väldigt intressant den med. Jag och Camilla sprang lite på stan på dagen. Sedan var det dags att åka hem och då kom Ulrika och hennes supersöta son Viktor på besök. Sen var det bara att duscha och göra sig i ordning inför kvällens fest.
Vi hade en spännande kväll som började med att vi hamnade på en förlovningsfest ute vid gamla militärförläggningen. De var inget par vi kände men en kompis, Deng, sa att det var okej att vi kom. Vilken otrolig förlovningsfest. Jag trodde nästan att det var ett bröllop. Det verkar minst sagt vara en annan sak att förlova sig i andra kulturer än den svenska. Jag och Camilla kände oss lite utanför, 99% afrikaner och endast en av dem kände vi så vi stannade inte så länge. När vi skulle in till stan ordnade Deng skjuts till oss, av vad vi trodde var några kompisar till honom, men när vi satt i bilen och pratade med dessa karlar visade det sig att de inte ens visste vem Deng var. Där satt vi och försökte hålla ett lugnt samtal, på engelska för de pratade inte svenska, medan åtminstone jag var livrädd. Jag och Camilla satt och kramade varandras händer hela vägen in till stan. Hade vi vetat att Deng inte kände dessa män skulle vi aldrig satt oss i bilen. Vad som helst kan ju hända. Jag åker inte gärna med helt okända män. Det är en annan sak om det är en kompis kompis, det känns ju åtminstone lite mer tryggt.
Vi gick till en italiensk restaurang/pub/disco som heter Invito. Döm om min förvåning när Camilla plötsligt säger "är inte det där han från tv?" Jag tittar dit och får se Måns Möller. Strax efter det dyker även Özz Nujen och Björn Gustavsson upp plus den där andra unga komikern. Min kväll var räddad! De hade tidigare under kvällen haft en show någonstans i Umeå och skulle nu säkert slappna av och fira lite. Jag tycker det var väldigt lyckat av oss att gå till samma pub. Det var roligt att få se Björn live. Han såg ungefär ut så som jag tänkt mig. Måns Möller och Özz var däremot mycket kortare än jag föreställt mig. Om de är korta, undrar hur kort Tom Cruise är då? Han når inte många centimeter över havet har jag hört.
Jag kunde glömma mina sorger, över tentan, i helgen tack vare att Camilla hälsade på här uppe i Umeå. I fredags gick hon, jag och en tjej som heter Ulrika till Costas och åt middag. Costas är en grekisk restaurang här i stan. Ett riktigt mysigt ställe med okej mat. Det var intressant att få testa på lite grekisk mat. Mina tidigare erfarenhet av detta är minst sagt begränsad, tsatsiki och grekis sallad. Vitlöksbröd kan man väl inte hävda är typiskt grekiskt? Jag älskar i och för sig oliver och det hör väl till samma land. Men att bara smaska i sig oliver räknas inte som grekisk mat.
Lördagen var väldigt intressant den med. Jag och Camilla sprang lite på stan på dagen. Sedan var det dags att åka hem och då kom Ulrika och hennes supersöta son Viktor på besök. Sen var det bara att duscha och göra sig i ordning inför kvällens fest.
Vi hade en spännande kväll som började med att vi hamnade på en förlovningsfest ute vid gamla militärförläggningen. De var inget par vi kände men en kompis, Deng, sa att det var okej att vi kom. Vilken otrolig förlovningsfest. Jag trodde nästan att det var ett bröllop. Det verkar minst sagt vara en annan sak att förlova sig i andra kulturer än den svenska. Jag och Camilla kände oss lite utanför, 99% afrikaner och endast en av dem kände vi så vi stannade inte så länge. När vi skulle in till stan ordnade Deng skjuts till oss, av vad vi trodde var några kompisar till honom, men när vi satt i bilen och pratade med dessa karlar visade det sig att de inte ens visste vem Deng var. Där satt vi och försökte hålla ett lugnt samtal, på engelska för de pratade inte svenska, medan åtminstone jag var livrädd. Jag och Camilla satt och kramade varandras händer hela vägen in till stan. Hade vi vetat att Deng inte kände dessa män skulle vi aldrig satt oss i bilen. Vad som helst kan ju hända. Jag åker inte gärna med helt okända män. Det är en annan sak om det är en kompis kompis, det känns ju åtminstone lite mer tryggt.
Vi gick till en italiensk restaurang/pub/disco som heter Invito. Döm om min förvåning när Camilla plötsligt säger "är inte det där han från tv?" Jag tittar dit och får se Måns Möller. Strax efter det dyker även Özz Nujen och Björn Gustavsson upp plus den där andra unga komikern. Min kväll var räddad! De hade tidigare under kvällen haft en show någonstans i Umeå och skulle nu säkert slappna av och fira lite. Jag tycker det var väldigt lyckat av oss att gå till samma pub. Det var roligt att få se Björn live. Han såg ungefär ut så som jag tänkt mig. Måns Möller och Özz var däremot mycket kortare än jag föreställt mig. Om de är korta, undrar hur kort Tom Cruise är då? Han når inte många centimeter över havet har jag hört.
Kommentarer
Trackback
